cisza

Som Chrille har längtat till den här dagen.
Igår höll han på att driva mig till vansinne.
Jag vet inte hur många gånger han berätta för mig att de va torsdag i dag.
Kan på ett sätt förstå honom.
Han ska och se hockey i kväll.
Jag sa åt honom att det va ett misstag som jag ALDRIG mer skulle göra om......boka biljetter......fast då sluta han surra om det så kanske det blir någon mer gång.
Jag hoppas verkligen att jag sover då han kommer hem så jag slipper höra i detalj om matchen.
Han är helt klart värd de här. Tror inte det finns någon snällare man än han.
Nu sitter jag och väntar på att någon ska ringa upp mig om Oliwer.
För en vecka sen höjde vi hans EP-medicin och det verkar inte som att de va nå bra.
Han har slutat äta, fått förändrat beteende och anfallen har blivit fler.
Problemet är att hans läkare bara kommer 2 dagar/månad och han var i Piteå förra veckan.
Men sköterskan skulle prata med någon annan läkare så jag kan bara vänta och se.
I övrigt händer det inte mycke.