cisza

Här händer det rätt så mycke men ändå är livet i ett vakum.

Det är så många lösa trådar överallt och inget vi kan påverka, allt är en enda väntan.

Vi hoppas på att få svar på allt snart. Det börjar vara två månader sen Oliwer tog blodprovet men jag räknar inte med svar än så det är så dyra prover.

I veckan har jag varit på rötgen för min mage, hoppas jag får svar då jag ska till Sunderbyn nästa vecka fast jag tror ju att jag får vänta tills VC hör av sig.

Med den stora är allt oxå ett vakum.

Börjar vara tungt att inte ha några svar på något.

Saknar vissa människor väldigt mycke nu, hade verkligen varit skönt att ha fler att prata med om allt elände utan att bli huggen i ryggen och snackad skit om.

Dom jag saknar skulle aldrig snacka skit eller hugga i ryggen som en del gör, sen skulle jag behöva lite hjälp med mitt senast projekt.

Man är bara dum som inte tänker på saker medan personerna lever. Det hade varit så mycke lättare att sticka om man haft några speciallister att fråga. Men det är lätt att vara efterklok.

Mina sockar blir ganska fina ändå men dom håller inte samma mått som dom som stickat sockar i flera år.

Jag har ändå hunnit få ihop fem par och dom blir som tur är bara bättre :)